Lev som om varje dag vore den sista!

Jag kommer att dö. Insikten drabbar mig som ett knytnävsslag i magen efter att ha läst boken ”Hantera döden - en handbok”, skriven av narkos- och intensivvårdsläkaren Jakob Ratz Endler. Låter det löjligt? Är det verkligen bara jag som innerst inne har tänkt att ”kanske, kanske kan just jag slippa undan”?
 
Först mår jag riktigt dåligt när jag läser. Författaren berättar om sitt jobb och sin vardag där han varje dag möter sjuka människor. De allra flesta av dem blir friska men vissa dör, obönhörligen. Det känns verkligen inte bra för mig men det är omöjligt att värja sig. När jag slår ihop pärmarna har jag slutligen insett det oundvikliga – en dag kommer även jag att dö. 
 
Sedan börjar jag tänka. Om det nu är så ingen av oss överlever Livet – vad är då vitsen att ens försöka? Jag menar, visst ska vi ta hand om oss på alla tänkbara sätt, äta rätt, träna, inte röka, dricka lagom mycket rosévin och så vidare. Men, som bantningsprofessorn och författaren Stephan Rössner en gång sa på en föreläsning jag lyssnade på: – Tänk på att de extra åren, som ni förhoppningsvis lägger till era liv genom att leva sunt, är de sista åren på ålderdomshemmet, så glöm inte bort att LEVA!!!
 
Så det budskapet är vad jag bestämmer mig för att ta med mig från en bok som jag tänker att många borde läsa. När vi nu en dag alla kommer att dö, se för sjutton till att det har varit ett roligt och underbart liv så länge det bara går! Njut, skratta, dansa, sjung, umgås med vänner, strunta i om det är vardag eller helg – gör det du har lust att göra. Gör det NU!
 
Som författaren säger – de allra flesta av oss kommer att dö av ålderdom, så säger statistiken. Men jag säger: Lev som om varje dag vore den sista! Du har ingen tid att förlora. Det känns skönt att jag en gång för alla (ja, kanske jag redan hade gjort det, men…) har fattat detta livsavgörande beslut. Ingen kommer att tacka någon av oss för att vi inte har gjort vårt allra bästa för att njuta och må bra.
 
Eller hur…?

Åsa Scharin