Sorgen dubbel med skulder

Svenska dödsbon har skulder till Kronofogden på över 3 miljarder kronor. Att svenskarna är bland de mest skuldsatta i Europa märks också på att dödsbonas skulder ökar kraftigt.

– Det är definitivt vanligare i dag att dödsbon lämnar efter sig skulder som överstiger tillgångarna. Det kan komma som en chock för de efterlevande som inte har vetat om att den avlidne varit skuldsatt. Sorgen blir på ett sätt dubbel, säger Arne Larsson på jurist.

Det finns flera orsaker till utvecklingen. Bakomliggande faktorer är det höga ränteläget och att hyror och mat blivit dyrare.

– Många har svårt att klara sin ekonomi och måste låna pengar för att gå runt. Vissa tar snabba sms-lån till skyhöga räntor. Att behöva låna till sitt uppehälle är skambelagt och många äldre vill inte belasta sina barn genom att berätta att de har det svårt ekonomiskt.

Arne Larsson menar att det dessutom finns fler sätt i dag att göra av med pengar. Nätcasinon kan vara lockande när man har lite tråkigt och det blir lätt en ond cirkel där man försöker vinna tillbaka sina spelförluster.

En annan viktig faktor till ökande skulder är att vitala äldre gärna unnar sig saker och konsumerar, ibland över sina tillgångar.

– Det har skett en attitydförändring där man gärna vill ha en guldkant på livets höst och inte nödvändigtvis bryr sig om att lämna något arv efter sig. Förr var det en hederssak att bekosta sin egen begravning, men så ser det inte ut i dag. Problemet är att vissa konsumerar för lånade pengar, säger Arne Larsson och berättar om ett dödsbo som hade en femsiffrig skuld till ett resebolag. Man hade alltså rest på kredit.

Skulderna kan komma som en obehaglig överraskning för efterlevande. Inte bara för själva skulden och att det inte blir något arv, utan för att den avlidne undanhållit så viktig information. Det kan upplevas som ett känslomässigt svek – samtidigt som det är för sent att reda ut.

– Jag har också sett exempel på makar som fått en kalldusch när det uppdagats att den avlidne partnern varit skuldsatt, kanske för att upprätthålla fasaden utåt. Ofta är det den personen som skött ekonomin och den andre har inte vetat om skulderna. Därför är det viktigt med transparens i en relation.

Efterlevande ärver normalt inte skulder; varför är det ett problem om äldre lever loppan för både egna och lånade pengar?

– Problemet är att de här personerna ofta mår dåligt tiden innan de dör. Det blir en tråkig avslutning på livet med ständig ångest över dålig ekonomi, som man kanske försöker dölja. Jag ser det här som ett samhällsproblem. Det är lätt att tappa kontrollen när man lånar pengar för att få vardagen att gå runt.

Han tycker att man ska prata med sina anhöriga och berätta om eventuella skulder. Då slipper de efterlevande obehagliga överraskningar och obesvarade frågor den dag de blir dödsbodelägare.

Maria Zaitzewsky Rundgren

Skulder i dödsbon

• Mellan 2020 och 2024 har skuldbeloppet för dödsbon hos

Kronofogden ökat med cirka 60 procent, från cirka 2 miljarder

kronor till 3,2 miljarder.

• 2020 hade 22 000 dödsbon skulder hos Kronofogden. 2024

hade antalet ökat till 26 500.

• Andelen dödsbon av samtliga som har skulder hos Kronofogden

i Sverige är cirka 5 procent.

• Ett dödsbo finns i max fem år, därefter måste ett skifte ske.

Fakta: Kronofogden