Psalmboken ett viktigt arv

Den svenska psalmboken har tagits med i Funeral Heritage Report 2024 som ett viktigt immateriellt arv för dess betydelse vid begravningar.

Funeral Heritage Report ges ut med några års mellanrum av av Fiat-Ifta, världsorganisationen för begravningsbranschen, och berättar om begravningstraditioner, seder och bruk runt hela världen. Exemplen som finns med ses som kulturella världsarv och Fiat-Ifta arbetar för att de ska ges särskilt skydd genom FN:s organisation Unesco.

Begravningspsalmer har en lång tradition i Sverige och redan på medeltiden cirka år 1100–1500 sjöng präster och den bildade eliten psalmer på latin, som Dies Irae och De profundis. Under reformationen på 1500-talet betonade Martin Luther att psalmsång skulle vara något för hela församlingen och att hymnerna därför borde finnas tillgängliga på svenska. Den första svenska psalmboken gavs ut 1526 och innehöll totalt åtta psalmer.

En vanlig begravning i dag innehåller oftast tre psalmer och till de mest populära hör: Blott en dag, Bred dina vida vingar och Tryggare kan ingen vara.

Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer, SBF, hade flera förslag till Fiat-Iftas kulturarvslista, däribland Livsarkivet, religionsfriheten i val av begravningsskick, begravningsavgiften som är unik för Sverige samt dödsannonsen.

Elin Engström