Min mor äger en fastighet som hon ärvt efter sina föräldrar och den är hennes enskilda egendom. vem ärver den när hon dör? är det min pappa eller jag? Jag kan tillägga att mina föräldrar är gifta med varandra.
Det är din pappa som ärver den enskilda egendomen efter din mamma. han ärver den med fri förfoganderätt precis som övrig egendom. Efter hans död ärver du båda dina föräldrar. Detta under förutsättning att det inte finns något testamente som säger något annat.
Min man är kallad till bouppteckning efter en moster. Han har för avsikt att åka dit men nu säger hans syster att det inte är någon idé för de kommer ändå inte att få ärva något. Mosters man lever men de har inga barn. Vad gäller?
Visst kan din man åka till bouppteckningsförrättningen. Det är helt rätt som systern säger att de inte får något arv nu. Makar ärver varandra med fri förfoganderätt och det innebär att när mosters man avlider kommer din man och
hans syster att kallas till bouppteckningen efter honom och då delas arvet upp mellan mosters släkt och hennes makes släkt.
Jag är kallad till bouppteckning efter min mor. Far lever och vi är flera syskon samt en halvsyster på mammas sida. Måste jag närvara vid bouppteckningen? Kan jag begära att få en kopia av bouppteckningen när den är klar?
Nej, du är inte skyldig att närvara vid bouppteckningen. Den som är ansvarig för bouppteckningen är skyldig att kalla alla dödsbodelägare och efterarvingar men det finns ingen skyldighet att närvara. Däremot måste du genom att skriva under ett kallelsebevis intyga att du är kallad till förrättningen men att du inte avser att närvara. Du kan begära att få en kopia av bouppteckningen när den är klar. Så snart den är registrerad vid Skatteverket är det en offentlig handling. I detta fall är det bara er far och er halvsyster som är dödsbodelägare och er halvsyster har rätt att få ut sitt arv efter er mor nu. Ni syskon är efterarvingar och ert arv betalas ut först när båda föräldrarna är avlidna.
Vår morbror avled i december i fjol. Vi är cirka 20 personer som skall ärva honom, en del någon enstaka sak, andra andelar i boet. Bland delägarna finns två minderåriga barn. Det finns bankmedel både i Sverige och utomlands. Vi tycker att det tar onödigt lång tid för begravningsbyrån att göra färdigt denna bouppteckning och betala ut vårt arv. Hur lång tid brukar det ta? Kan vi skynda på processen på något sätt?
Med ledning av dina uppgifter så är detta ingen bouppteckning som går snabbt att göra. Dels är det många delägare som ska kallas till bouppteckningen, de minderåriga ska företrädas av någon och om denne någon är en förälder som är delägare i dödsboet ska en god man utses. Detta gör överförmyndarnämnden i kommunen efter ansökan. Vidare ska man samla in uppgifter om tillgångar och skulder vilket inte behöver
ta särskilt lång tid, men kan vara lite besvärligare om man ska hämta uppgifter från en bank i ett annat land. När bouppteckningen är registrerad ska ett arvskifte göras innan tillgångarna kan fördelas. Alla skulder ska
betalas och en deklaration över det senaste året ska göras.
Arvskiftet ska godkännas av samtliga dödsbodelägare. Överförmyndarnämnden ska godkänna arvskiftet för de minderårigas räkning. När detta är gjort kan fördelningen verkställas. Det är inte ovanligt att bouppteckning och arvskifte med så många delägare tar mellan 6 månader och 1 år. Om det finns fastighet, bostadsrätt, bolag eller annat som ska säljas tar det oftast betydligt längre tid innan allt är klart.
Jag ska skriva ett gåvobrev åt en kund där mottagaren är minderårig och gåvan ska förvaltas av särskild förvaltare (bank). Måste barnets förmyndare (mamman i detta fall) godkänna gåvan genom påskrift?
Ja, förmyndaren skall ta emot gåvan genom sin påskrift.
Min far ärvde en gård efter sin mor som hon hade ärvt efter sin andra man. Han hade inga barn eller andra släktingar och de fick inga gemensamma barn. Min far hade umgängesförbud med mig från det att jag var tre år. jag träffade honom igen vid 9-årsåldern och några gånger under mina tonår. senast jag träffade honom var jag 18 år. Det fungerade inte så jag tog helt avstånd till honom, jag är hans enda barn. Han bor ensam på gården och är inte gift.
Om min far blir sjuk eller dement eller på annat sätt oförmögen att ta hand om sig själv, kommer då jag bli kontaktad om han måste ha förmyndare? Eller blir jag ovetandes om något händer honom?
Om han avlider, blir då jag kontaktad direkt och är det jag som ska ordna med begravning och allt som hör till och skaffa bouppteckningsman?
Som enda arvinge ska jag ju ärva allt efter honom, gården, huset och allt annat, men om han nu har skrivit testamente, hur mycket kan han då ha tagit bort från mitt arv?
Hur mycket av gården kan han ge bort till någonannan?
Kan jag behöva köpa ut någon om jag vill ha gården och han har testamenterat bort hälften, eller kan han till och med testamentera bort mer än hälften?
Om din far blir sjuk informeras den eller de som han själv har uppgivit som sina närmast anhöriga. Om han blir dement och behöver god man kommer kommunen att utse lämplig god man som tillvaratar hans intressen. Den gode mannen är inte skyldig att undersöka om det finns barn till den person han eller hon är god man för. När din far avlider kommer du att underrättas.
Som dödsbodelägare blir du ansvarig för dödsboet, det vill säga att ordna med begravning, ta hand om post, sköta löpande utgifter, se till att en bouppteckning görs och så vidare. Som dödsbodelägare kan du överlämna dessa arbetsuppgifter till någon annan, till exempel en begravningsbyrå. Din far kan också skriva ett testamente och där bestämma att någon speciell person ska vara testamentsexekutor. Då är det den personen som ansvarar för att bouppteckning görs och att arvet fördelas utifrån testamentet.
Testamentsexekutorn kan också ha fått i uppdrag att förvalta dödsboet och ombesörja att begravningen genomförs utifrån den avlidnes önskemål. Om det finns en testamentsexekutor övertar han ansvaret för dödsboet och du kommer endast att informeras och kallas till bouppteckningsförrättningen. Som arvinge ska du ärva den kvarlåtenskap som finns, antingen hela eller så delar du med övriga arvingar.
Din pappa har rätt att testamentera bort allt men du har rätt att få hälften av hans kvarlåtenskap, den så kallade laglotten. Han kan ge bort sina tillgångar så länge han är frisk och vet vad han gör. Det finns skyddsregler om man kan anta att gåvorna har givits för att minska arvet till den som är arvsberättigad.
För ett år sedan avled min man. Bouppteckning och arvskifte är klart. Jag blir bara så osäker på om jag blev lurad i samband med arvskiftet. Min man hade ett barn sedan tidigare och vi hade inga gemensamma barn. Enligt den som hjälpte mig med bouppteckningen och arvskiftet hade hans barn rätt att få ut hälften av vårt gemensamma bo. Stämmer det? Jag har hört av en god vän att hans barn bara hade rätt till en fjärdedel. Vad är rätt?
Din boupptecknare har gjort helt rätt under förutsättning av att ni inte hade något testamente upprättat er emellan. Särkullbarn, som din mans barn kallas, har alltid rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern
avlider. Den rätten kan man begränsa med ett testamente så att barnen bara får ut sin laglott, det vill säga halva arvslotten. Det är nog det din gode vän far efter.
Jag har vuxit upp med min pappa och hans fru som har varit min ”mamma”. Nu har min pappa avlidit och jag är inte adopterad av ”mamma”, utan jag är särkullbarn. Jag har en bror (som är son i det nya äktenskapet mellan vår pappa och den jag kallar ”mamma”). Han får inte ut något arv efter pappa nu, men jag skall enligt boupptecknaren få ut min del. Nu är min fråga om jag också kan vänta med att ta ut mitt arv efter pappa och låta ”mamma” bo kvar och behålla även min del?
Visst kan du avstå från att ta ut ditt arv nu. Lagen är så skriven att gemensamma barn till makar, din bror i detta fall, får vänta med att få ut sitt arv tills båda föräldrarna är avlidna medan särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider. Det är en rättighet, men ingen skyldighet, så du kan helt enkelt göra ett arvsavstående till förmån för din ”mamma”. Du får då ut ditt farsarv när hon är avliden.
Jag är änkeman sedan 2001 och jag och min hustru saknade barn. Däremot hade min fru syskon som kallades till bouppteckningen men som inte fick något arv efter henne eftersom jag, som var hennes man, ärvde henne. Jag har inga syskon utan min närmaste släkting är en kusin och hans fru. Vem ärver mig när jag dör?
Du nämner inte om du och din fru hade ett inbördes testamente, men jag utgår från att ni inte hade det och att arvet gick till dig enligt svensk arvslag. I så fall är det din avlidna frus syskon som ärver både
henne och dig när du avlider. Om du tittar i bouppteckningen som upprättades efter hennes död så framgår det där att syskonen är så kallade efterarvingar. Det innebär att de har rätt till arv när du avlider. Om någon av hennes syskon är döda träder deras barn in och delar det arv föräldern annars skulle ha fått. Kusiner, däremot, ärver inte enligt lag. Om du vill att din kusin skall ärva dig måste du upprätta ett testamente och då delas arvet så att hälften går till din avlidna hustrus syskon och den andra hälften går
till din kusin enligt testamentet.
Vi är sambor sedan många år och har två gemensamma barn. Måste vi upprätta ett testamente för att vi ska ärva varandra trots att vi har barn tillsammans?
Ja, därför att sambor inte ärver varandra. Enligt sambolagen har sambor rätt att bodela bohag och bostad anskaffade för gemensamt bruk, men det är allt. Andra tillgångar som fritidshus, bil, båt, bankmedel etcetera ägs av den som är skriven för respektive egendom och den egendomen kan inte bodelas mellan sambor. Den ärvs av era barn. Om ni vill skydda varandra kan det göras genom att upprätta ett testamente. Man ska dock ha klart för sig att barnen alltid har rätt att få ut sin laglott, det vill säga hälften av arvet. Om ni vill skydda varandra så att ni sitter i vad som tidigare benämndes ”orubbat bo” ska ni gifta er. Makar med gemensamma barn ärver varandra med fri förfoganderätt och där har barnen inte möjlighet att begära att få ut sin laglott.
Hur länge får en begravningsbyrå låta en bouppteckning ligga efter registrering innan den skickas tillbaka till anhöriga?
Det finns ingen tidsram angiven någonstans. Om bodelning och arvskifte ska göras kan det ibland bli aktuellt att invänta exempelvis slutskattsedel för att kunna ta hänsyn till kvarskatt, eller om fastighet skall säljas ska bouppteckningen skickas till inskrivningsmyndighet för lagfartsansökan för dödsboets räkning. Om ingen åtgärd ska vidtas sedan bouppteckningen har registrerats finns ingen anledning att dröja med att återsända den till bouppgivaren. Normal handläggningstid torde vara en till två veckor.
Min avlidne morbror var ogift och hade inga barn. Däremot finns fyra syskon i livet och barn till avlidna syskon. Jag vet att jag finns omnämnd i ett testamente som min morbror har skrivit. När jag kontaktade begravningsbyrån, som har hand om bouppteckningen för att få ta del av testamentet fick jag inte det. Har de rätt att neka mig se testamentet?
De har inte rätt att neka dig att se testamentet, men delgivning av ett testamente bör ske samtidigt till samtliga dödsbodelägare. Man skickar som regel ut kopior av testamentet samtidigt med kallelse
till bouppteckning. Det är vedertagen arbetsgång.
Jag har nyligen varit på bouppteckning efter min far. Han var gift med en kvinna som inte är min mor. Vid förrättningen begärde hon att få behålla det som hon ansåg var hennes del av boet och jag skulle bara får ärva det min pappa var ägare till. Kan hon göra så? Ska inte allt delas lika? Till saken hör att hon är ganska välbärgad.
Din fars änka har rätt att behålla sitt giftorättsgods enligt äktenskapsbalken 12 kap 2 §. Där finns en regel som säger att vid bodelning med anledning av makes död har efterlevande make rätt att begära att få behålla sitt giftorättsgods som sin andel i boet. Den avlidnes arvingar får då dela på den avlidnes andel i boet. Den avlidnes arvingar kan inte göra motsvarande anspråk.
För att testamentet ska vinna laga kraft, som det heter, ska det delges alla som skulle ha ärvt om inte testamentet funnits. Testamentet ska sedan skriftligen godkännas av dessa personer eller lämnas oklandrat i sex månader. För att denna sexmånadersperiod skall börja löpa måste man ha ett bevis på att dessa personer har tagit emot testamentet. Sedan sex månader har gått sedan den siste mottog testamentet ska testamentet och alla bevis om mottagandet av detsamma skickas till tingsrätten med en förfrågan om något klander har lämnats in.
Om ingen har klandrat testamentet vinner det laga kraft och testamentet förses med en stämpel om dess giltighet. Om man inte når alla för delgivning kan man antingen begära hjälp via polisen med delgivningsman eller om arvinge är okänd eller vistas på okänd ort, begära god man som tillvaratar deras intresse. Detta är en tidskrävande och inte helt enkel uppgift och det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt. Enklast är att ta hjälp av jurist eller auktoriserad boutredare.
Vi är ett par som skrev ett inbördes testamente för länge sedan. Vi undrar nu om vi bör ändra något i det. Vi har skrivit att den som blir kvar ska sitta i orubbat bo och att barnen endast skall få sin rättmätiga del av arvet när någon av oss dör och resten när vi båda är borta.
Det framgår inte om barnen är era gemensamma men i så fall behöver man idag inget testamente för att sitta kvar i orubbat bo. Sedan 1988 ärver makarna varandra före gemensamma barn och när båda föräldrarna är avlidna får barnen arv efter dem båda, men först då. Om barnen inte är gemensamma, utan särkullbarn, bör ni ha testamentet kvar för då begränsas arvet till laglotten när föräldern dör och resterande del när den andre maken dör. Oavsett om barnen är gemensamma eller särkullbarn så väljer många föräldrar att skriva ett testamente för att göra arvet till enskild egendom för barnet. I synnerhet om arvet består av fastighet eller en större aktieportfölj. Genom att göra arvet till enskild egendom ingår det inte i barnets giftorättsgods om barnet är gift eller gifter sig.
Min pappa har skrivit över alla sina tillgångar på sin hustru. De har dessutom ett äktenskapsförord som gör hennes egendom till enskild. Nu har min pappa dött och min fråga är om jag blir helt arvlös eller om jag har någon som helst rätt till arv. Man säger ju att man inte kan göra barn arvlösa men stämmer det verkligen?
Din pappa har gjort en del åtgärder som kan tyckas ha som mål att göra dig arvlös. Han har dessutom levt ett ”farligt” liv då han har överlåtit allt till sin hustru och dessutom gjort den till hennes enskilda egendom.
Om de hade valt att skilja sig hade hon tagit alla tillgångar och han hade blivit utan. Nu gäller det ditt arv och huvudprincipen är att det din pappa efterlämnade, hans kvarlåtenskap, skall tillfalla dig, eventuellt delas med andra syskon. Eftersom han har givit bort alla sina tillgångar till hustrun finns tydligen inget att ärva.
Då är frågan när han överlät tillgångarna och avsikten med överlåtelsen. Om man kan visa att överlåtelsen har ägt rum sedan din pappa fått någon form av besked om sjukdom och nära förestående död kan gåvan från din pappa till hustrun anses vara ett testamente. Avsikten har då varit att skydda hustrun på bekostnad av barns rätt till arv.
Om man kan visa att handlingen har haft som mål att minimera din rätt till arv kan du väcka talan mot din pappas hustru och begära att få ut din laglott, dvs hälften av det arv du var berättigad till. Det kallas det förstärkta laglottsskyddet och härom stiftas i 7 kap 4§ Ärvdabalken. Om bouppteckningen redan är gjord har du ett år på dig, från det att bouppteckningen avslutades, att väcka talan.
Han var änkeman och saknade barn. Vi har nu fått veta att han har testamenterat all sin kvarlåtenskap till hustruns släktingar. Nu är min fråga; har vi, min syster och jag, rätt att få se testamentet?
Ni har inte bara rätt att se testamentet, ni skall få en kopia av det (14 kap ÄB) och en kallelse till bouppteckningen efter er bror (20 kap 3§ ÄB). Ni behöver däremot inte närvara vid bouppteckningen men ni skall skriva under ett bevis på att ni tagit del av testamentet. Det skall göras direkt på en vidimerad kopia av testamentet och man kan som regel välja att skriva under att man tagit del av testamentet eller att man godkänner det.
Om ni godkänner testamentet vinner det laga kraft (blir giltigt) direkt och ni är inte längre dödsbodelägare. Om ni väljer att skriva under att ni tagit del av det har ni 6 månader på er att klandra testamentet (14 kap 5§ ÄB) om ni av någon anledning anser att det inte upprättats på korrekt sätt.
En bouppteckning har gjorts och en arvskifteshandling har upprättats där det står hur mycket var och en av oss ska få ärva. Vår pappa var omgift och hans nya fru har fått fullmakt från oss syskon att avsluta pappas konton och betala ut vårt arv. Det är länge sen vi skrev på men något arv har vi inte sett till. Hur gör vi för att förmå henne att betala ut arvet till oss?
Ni kan vända er till kronofogdemyndigheten och begära hjälp. Ni har en handling som visar att ni har rätt till en summa pengar och vem som ska betala dessa. Med denna handling som stöd för detta kan ni begära handräckning från kronofogden, läs mer på Kronofogdemyndighetens hemsida.
Vi är ett äldre par med en son i livet och en son som omkom i en olycka för många år sedan. Sonen som omkom hade två små barn. Vi tappade kontakten med dem och deras mamma när de flyttade till annan ort. Hon är omgift med en annan man och barnen har vuxit upp med en annan ”pappa”. Vår fråga är, vad händer när vi dör? Har vår döde sons barn rätt att ärva oss när vi inte haft någon kontakt under alla år? De har dessutom vuxit upp med en annan pappa. Vår önskan är att vår son som lever och som har stöttat oss och hjälpt oss under alla år ska ärva allt efter oss.
Er döde sons barn, det vill säga era barnbarn, har rätt till arv efter er. Lagen är sådan att barn alltid har rätt till arv efter sina föräldrar. Om barnet har dött går arvet vidare till deras barn, barnbarn och så vidare i rakt nedstigande led. Att kontakt inte har förekommit eller att de har vuxit upp med annan man som ställföreträdande pappa har ingen betydelse.
Arvet ska delas lika mellan era barn, det vill säga er son som är i livet har rätt till hälften och er döde sons barn ska dela den andra halvan, allt under förutsättning att de inte är adopterade av den andre mannen. Om ni vill begränsa era barnbarns arv och låta er son i livet ärva merparten av era tillgångar kan ni upprätta ett testamente.
Där kan ni skriva att det är er önskan att er son ska ärva er och att era barnbarn endast får sin laglott. Laglotten är häften av arvslotten och i ert fall skulle då sonen som är i livet ärva 75 procent och barnbarnen får dela på 25 procent av arvet.
Eftersom ni är makar med gemensamma barn blir det inte aktuellt med något arv till vare sig son eller barnbarn förrän ni båda är avlidna.
Vi är ett äldre par som bor tillsammans men vi är båda änklingar och har barn på varsitt håll. Nu vill vi inte ärva varandra den dagen någon av oss dör utan vi vill att våra respektive barn skall ärva oss. Hur gör vi, ska vi skriva ett testamente?
Som sambor ärver ni inte varandra. Era barn ärver direkt. Detta gäller även om barnen varit era gemensamma. För att sambor skall ärva varandra måste man skriva ett testamente. I ert fall bör ni upprätta ett samboavtal. Däremot kan ni skriva ett testamente där ni bestämmer att det era barn ärver skall vara deras enskilda egendom.
Ta kontakt med jurist som hjälper er med både samboavtal och testamente.
Jag har hört att man inte behöver göra en bouppteckning om den som är död inte har pengar till sin egen begravning. Stämmer det?
Både ja och nej. Om den dödes tillgångar inte räcker till mer än kostnaderna för begravningen och andra utgifter i samband med dödsfallet kan i vissa fall en dödsboanmälan göras. Vänd dig till kommunen där den avlidne var skriven så får du hjälp med detta. Om den avlidne är ägare eller delägare till en fastighet ska en bouppteckning alltid göras.
år någon annan dödsbodelägare skriva under en bouppteckning som jag varit bouppgivare till?
I Ärvdabalken kan i 20 kap 6 § vi läsa: “Den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet skall såsom bouppgivare lämna uppgifter om boet. Varje delägare samt efterlevande make eller sambo skall på anmaning lämna uppgifter till bouppteckningen. Bouppgivaren skall på handlingen teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats.
Bouppgivaren ska bekräfta sina uppgifter med ed,om talan om edgång förs av någon vars rätt kan bero därav eller av boutredningsman eller testamentsexekutor. Samma skyldighet har dessutom dödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo som inte har varit bouppgivare. Även andra personer som har tagit befattning med boet kan åläggas att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed”.
En bouppteckning är en officiell handling. Det innebär att en registrerad bouppteckning kan begäras ut av vem som helst.
Bouppteckningarna registreras vid vissa Skattekontor i Sverige. Det innebär att också kronofogden kan begära ut registrerade bouppteckningar och där se vilka som ärver. Men det är ju inte per automatik som kronofogden informeras om att du har ett arv att få.
Jag och min fru har köpt en bostadsrätt som vi äger med hälften var. Jag har två särkullbarn. Vad jag förstår får barnen ut hela sitt arv efter mig om jag dör före min fru? Vi vill säkerställa så att min fru inte behöversälja lägenheten. Hur skriver vi så att mina barn bara får ut sin laglott?
Du ska upprätta ett testamente där du testamenterar allt till din fru, utom särkullbarnens rätt till laglott. Om du anger i testamentet att det är med full äganderätt din fru ärver, så kommer hennes arvingar att även ärva det som hon fått från dig genom arv. Om du däremot vill att det hon ärvt efter dig ska tillfalla dina barn när hon avlider så ska du ange det i ditt testamente. Kontakta en jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente!
Var går gränsen på värdet av en gåva för att man skall skriva ett gåvobrev? Min mor vill ge mig och min bror 20 000 kr var. Vi har inga fler syskon och vår far lever inte längre. Måste hon skriva ett gåvobrev till oss?
Det finns ingen gräns på hur stor värdet skall vara på en gåva för att man ska skriva ett gåvobrev.
Om ni får 20 000 kronor var behöver er mor inte skriva ett gåvobrev. Hon kan bara ta ut pengarna på sitt bankkonto och ge dem till Er. Eftersom gåvoskatten är avskaffad så det blir ingen gåvoskatt.
Om en gåva gäller fast egendom, bostadsrätt eller värdepapper och fondandelar måste man däremot upprätta ett gåvobrev. När det gäller en fastighet ska gåvotagaren söka lagfart och då måste man ha ett gåvobrev. Gåva av bostadsrätt ska meddelas styrelsen för bostadsrättsföreningen för att gåvotagaren ska bli medlem i föreningen och antecknas som ägare. När det gäller gåva av värdepapper och fondandelar måste det finnas ett gåvobrev vid omregistreringen.Gåvobrev behövs också för att givaren inte ska drabbas av kapitalvinstskatt/reavinstskatt.
Jag är enda bröstarvinge och tillika god man för min far. Har jag rätt att som god man att motta ett gåvobrev innehållande aktier från min far?
En god man har att biträda en person i ekonomiska frågor och bevaka dennes rätt. I åtagandet ingår även att sörja för huvudmannens omvårdnad. Arbetet kan variera, men vanligtvis handlar det om att ordna med betalning av räkningar, se till att den hjälpbehövande får rätt vård och boendeform.
I ditt fall kompliceras situationen av att du både är bröstarvinge samt god man, till din huvudman. Du har ett personligt intresse i den gåva som din far avser utge, då den skall ställas till dig. Detta, samtidigt som du sannolikt biträder honom i övriga ekonomiska frågor.
Dock är du enda bröstarvinge till din far, vilket gör att gåvan inte skulle leda till något eventuellt förfång för andra bröstarvingar. Eftersom överförmyndaren har till uppgift att bevaka att bland annat godmanskap sköts korrekt, bör du vända dig till överförmyndarnämnden i den aktuella kommunen för att efterhöra hur de ser på saken.
Jag är sambo och vi har köpt en ny bil där vi båda bidragit med lika mycket pengar till inköpet. Vad för slags avtal bör vi upprätta där det framgår att vi äger bilen gemensamt?
Enligt 1§ Sambolagen, utgörs samboegendom av bostad och bohag införskaffat för gemensamt bruk. Det är dock ingenting som hindrar du och Din sambo upprättar ett avtal med innebörden att Ni äger bilen gemensamt med så kallad samäganderätt. Det är klokt att anlita en jurist där ni får både råd och hjälp med utformningen av ett avtal.
Jag står som ensam ägare till vårt hus där min hustru och jag bor tillsammans.Vi har två gemensamma barn. Vad händer om jag avlider först? Skulle det blivit någon skillnad om vi hade stått som ägare till huset båda två?
När den förste av er avlider ärver efterlevande make allt eftersom ni bara har gemensamma barn. Att den ena av äger hela huset påverkar inte arvet då efterlevande make/maka ärver den först avlidna med fri förfoganderätt. När den siste av er avlider delar de två barnen på kvarlåtenskapen som då finns kvar efter den sist avlidne.
Min pappa som är ensamstående avled och efterlämnade stora skulder. Kan jag som barn tvingas att betala hans skulder?
Ingen kan ärva den avlidnes skulder. Istället är det så att tillgångarna i boet i första hand skall användas för
att betala skulderna. Skulle inte tillgångarna räcka till får man antingen begära boet i konkurs eller göra en
avveckling av dödsboet genom att begära att få skulderna avskrivna till den del tillgångarna inte räcker till.
Det är därför av största vikt, att den som förvaltar dödsboet inte betalar några skulder om det är oklart om tillgångarna kommer att räcka eller inte. Och precis som vid en vanlig konkurs får ingenting röras.
Den som är osäker ska istället ta kontakt med en jurist och rådfråga hur den fortsatta hanteringen skall skötas när det gäller dödsboet och dess förvaltning.
Enligt ett testamente som min moster har upprättat skall jag ensam ärva henne. Nu har det framkommit att det finns ett tillägg till det tidigare testamentet, där hon skrivit att andra människor skall ärva tavlor, pälsar mm. Vad gäller då?
Reglerna för att ett testamente skall vara giltigt är att det uppfyller de så kallade formkraven. Det innebär, att det klart skall framgå att det är ett testamente och det skall också finnas en vittnesmening där två samtidigt närvarande vittnen bevittnat testamentet. Om någon vill göra ett tillägg till ett tidigare testamente så kräver lagen att det uppfyller samma formkrav som huvudtestamentet. I det här fallet har din moster skrivit ett tillägg till det första testamentet som anger att vissa personer utöver dig skall erhålla vissa bestämda saker, så kallade legat.
Det här är helt i sin ordning. Den som upprättar ett testamente kan när som helst skriva ett nytt testamente
och helt ändra förutsättningarna för arvsordningen. Han eller hon kan också skriva tillägg till tidigare testamente.
Är jag skyldig att informera mina halvsyskon, som inte hört av sig på 10 år när vår gemensamma mamma är död? Kan jag beställa en begravning utan dom?
Enligt bestämmelserna i ärvdabalken ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta dödsboet om inte annat har överenskommits. Eftersom dina halvsyskon är dödsbodelägare och det är du som idag företräder dödsboet, har du också skyldighet att informera dina halvsyskon om dödsfallet. Det skall ju senare kallas till en bouppteckning.
När det gäller frågan om du kan beställa en begravning utan att fråga dem så handlar det ju om en i högsta grad moralisk skyldighet. Att hålla någon utanför leder i allmänhet bara till konflikter framöver och även om det inte får några juridiska konsekvenser att hålla halvsyskonen utanför så har man en i högsta grad moralisk skyldighet att informera dem. Det kan ju i sammanhanget uppstå tvist om den avlidna skall kremeras eller jordbegravas, gravsättas i minneslund eller vanlig grav, här skall samtliga barn i det här fallet få uttrycka sitt önskemål.
Går det inte komma överens i den delen kan ärendet bli föremål för medling. Rådet är: Informera alla berörda parter i samband med ett dödsfall.
Vi är två syskon vars båda föräldrar är i livet. Kan våra föräldrar testamentera en större del av sin kvarlåtenskap till min bror än till mig?
När det gäller bröstarvingar som ni båda är så finns det en begräsning i ärvdabalken som säger att bröstarvingar (barn till den avlidna) alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av det som en avliden förälder efterlämnar vid sin död, den garanteras man alltid som barn. Det skall dock i sammanhanget uppmärksammas om, att när den dagen kommer och man som arvinge blir delgiven testamentet där den avlidna inte tagit hänsyn till laglotten, själv är skyldig att göra ett så kallat laglottsanspråk. Den som är det minsta tveksam bör kontakta en jurist för råd.