Arvskifte

Arvskifte innebär att tillgångarna som efterlämnas av en avliden person fördelas mellan arvingarna. Arvskiftet görs efter att bouppteckningen är klar och är det sista steget innan arvingarna får ut sitt arv och dödsboet avslutas. Skiftningen av boet kan bl.a. röra tillgångar som pengar, fonder, aktier, fastighet och lösöre.

Om boet består av flera dödsbodelägare ska alltid ett skriftligt arvskifte upprättas.

Finns make eller sambo ska som regel en bodelning göras först eller i samband med arvskiftet. Bodelningen fastställer hur mycket som är den överlevande make/makas del av arvet och det görs alltid om det t.ex. finns särkullbarn som ska ärva direkt.

Om det finns testamente vid arvskifte så är det testamentet som gäller istället för arvsordningen. Men den avlidens bröstarvingar (barn, barnbarn etc) har alltid rätt till sin laglott.

Arvskifteshandling

En arvskifteshandling är det skriftliga avtal som upprättas vid ett arvskifte.

I detta dokument – som även brukar kallas arvskiftesavtal – ska det framgå hur arvet skall fördelas mellan dödsbodelägarna. Arvskifteshandlingen innehåller:

• Vad som finns att ärva, efter det att alla skulder är betalda.
• Dödsbodelägare
• Vilka som ska ärva
• Om det finns eventuella äktenskapsförord eller testamenten som kan påverka arvsordningen.

Handlingen ska godkännas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare för att kunna verkställas. Denna skriftliga arvskifteshandling blir som ett kvitto på att arvingarna har godkänt fördelningen av arvet.
Om det bara finns en dödsbodelägare behövs ingen arvskifteshandling, då är bouppteckningen den enda handling som behövs för att avsluta dödsboet.

Skulder vid arvskifte

Det går inte att ärva någon annans skulder. Skulderna ska dock betalas med den avlidnes pengar. Det är viktigt att reda ut alla lån och skulder i samband med bouppteckningen. Om skulderna överstiger tillgångarna så kan det till slut bli konkurs för dödsboet. De efterlevande drabbas inte personligen utan det är dödsboet (som är juridisk person) som i detta fall går i konkurs och borgenärerna (banker, andra långivare etc) får sina pengar före arvingarna.

Oenighet vid arvskifte

Om någon av dödsbodelägarna vägrar att skriva under arvskiftet eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om fördelningen av arvet, kan det leda till en tvist som kan behöva lösas genom domstol. Om man inte kommer överens är det bäst att söka professionell hjälp för att försöka hitta en lösning på konflikten.

Skiftesman och tvångsskifte

Tvångsskifte är en juridisk åtgärd som kan vidtas i vissa fall när arvskiftet inte kan genomföras på vanligt sätt genom frivillig överenskommelse mellan arvingarna. I sådana fall kan domstolen besluta om fördelningen av arvet och utse en skiftesman som ansvarar för att genomföra fördelningen av arvet. Skiftesmannen har då befogenhet att sälja tillgångar eller fördela dem mellan arvingarna för att säkerställa en rättvis fördelning av arvet.

Få hjälp med arvskifte av Auktoriserad boutredare – jurist

Ett dödsbo kan vara olika komplext att avsluta. Det är alltid att rekommendera att upprätta en skriftlig arvskifteshandlingar om det finns flera dödsbodelägare. På så vis undviks framtida konflikter och dödsboet avslutas på ett korrekt sätt. Även banken kräver en arvskifteshandling som visar den avlidnes bankkonton.

Våra auktoriserade boutredare och jurister har specialkunskap i juridiken efter ett dödsfall och kan rådgöra och skriva de handlingar som behövs. Hitta din närmaste auktoriserade boutredare/jurist här

När arvet ska betalas ut av banken

När du bokar besök hos banken för att slutligen få arvet utbetalt så behöver du ha med följande handlingar till banken:

• Bouppteckningen som är registrerat hos Skatteverket
• Testamente i original eller vidimerad kopia
• Arvskifteshandlingen som alla dödsbodelägare har skrivit under
• Konton till samtliga dödsbodelägare
• Du behöver en fullmakt från varje dödsbodelägarna om de själva inte fysiskt kan närvara på banken.