Ansvaret att transportera en avliden åvilar tre parter:
Sjukvårdshuvudmannen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att ta hand om den avlidna vilket bland annat innebär att transportera den avlidna till ett bårhus där förvaring på bår sker till dess dödsboet genom begravningsbyrån hämtar den avlidna i kista.
Sjukvårdshuvudmannens transporter bekostas av sjukvården. Alternativt kan dessa transporter efter beslut av sjukvården avgiftsbeläggas och därmed belasta dödsboet.
Dödsboet har skyldighet att transportera den avlidna till begravningshuvudmannen / kyrkogårdsförvaltningen som har lokal för förvaring av kistor. Dessa transporter bekostas av dödsboet.
De transporter som begravningshuvudmannen ansvarar för regleras i Kap 9, 6§ Begravningslagen:
Transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser.
Begravningshuvudmannens transporter bekostas i sin helhet av begravningsavgiften som omfattar alla personer som vid dödsfallet är folkbokförda i Sverige
Utöver dessa transporter kan det förekomma att dödsfallet blir föremål för polisutredning. I sådant fall ansvarar polismyndigheten genom Rättsmedicinalverket för transport från dödsfallsplats till någon av Rättsmedicinalverkets 6 anläggningar i Sverige.
Efter den rättsmedicinska undersökningen ansvarar polismyndigheten för transport till ett bårhus på hemorten.
Det förekommer också att dödsfall sker utomlands. Om den avlidna omfattades av en reseförsäkring är det vanligt att försäkringsbolagen genom exempelvis SOS-International ser till att att den avlidna transporteras hem.
Vid transporter utomlands kan reglerna är krångliga och varierar mellan olika länder. Det finns god kompetens inom SBF att hantera utlandstransporter samt vår interna specialistkompetens Swedish Funeral International Assistance (SFIA) som du läser mer om här >>