Gravsättning

Gravsättning är ett samlingsnamn för när kistan eller urnan/askan sätts ner i jorden eller askan strös ut i minneslund eller på annan plats.

Enligt begravningslagen ska gravsättning ske inom en månad från dödsdagen.

Undantaget är vid kremering, då har de anhöriga ett år på sig att gravsätta askan efter det att kremeringen har skett. 

Gravsättning kan ske genom en ceremoni med gäster och anhöriga närvarande eller anonymt. Anonymt innebär att kyrkogårdsförvaltningen strör ut askan i minneslund eller gravsätter kistan i en kistminneslund då man som anhörig inte får närvara.

Vid andra former av gravsättningar kan anhöriga och gäster vara med vid själva gravsättningen och ta avsked vid graven. 

Olika sätt att gravsättas

Kistgravplats – en bestämd plats på kyrkogården/begravningsplatsen där gravsten kan resas. Plats för 1-3 kistor. Lokala avvikelser finns.

Urngravplats – en bestämd plats på kyrkogården med plats för 4-9 urnor. Gravsten kan resas. 

Askgravlund – en plats där aska/urna gravsätts utan specifik plats. Ingen skötsel. 

Askgravplats – en mindre grav med mindre gravsten. Begränsad skötsel. 

Urnkammare/kolumbarium – En ”urnvägg” där urnan förvaras i en egen nisch med plats för 1-4 urnor, krävs en speciell typ av beständig urna. Begränsad skötsel.

Aska utanför begravningsplats – om aska ska strös ut t. ex. i en sjö eller i havet krävs tillstånd från Länsstyrelsen. 

Gravkammare – Ett idag ganska ovanligt sätt att gravsättas, kistor och urnor kan tillsammans stå under jord i en kammare. Beroende på storleken kan hela familjer eller släkten gravsättas tillsammans. Ingen skötsel.

Gravvalv – Ännu ett idag ovanligt gravskick där kistor och urnor gravsätts under jord oftast i utrymmen under en kyrka eller annan religiös byggnad.

Hur vill du bli gravsatt?


Fyll i Livsarkivet kostnadsfritt och berätta för dina anhöriga.

Till Livsarkivet >>